HAVET
Havet är en poetisk, filmisk resa in i en värld där havet självt bär berättelsen. Publiken bjuds in att uppleva världen ur ett subtilt förskjutet perspektiv – människans, men också havets. Genom färder över havet – och även under dess yta – möter vi berättelser från dåtid, nutid och framtid. Det blir en visuell upplevelse där ljud och berättande tillsammans formar ett sinnligt och drömlikt landskap, där verkliga berättelser från det förflutna möter fiktiva berättelser från nutid och framtid.
Nästa steg
Idén
Filmen består av tre berättelser som utspelar sig i olika tider men binds samman av samma hav.
I nutid följer vi en expedition i Östersjön. Besättningen försöker lokalisera och förstå en anomali – ett okänt fenomen under havsytan. Det är en berättelse om människans behov av att mäta, förstå och kontrollera det som kanske inte låter sig förklaras.
Åttio år in i framtiden möter vi en människa som lever i en annan verklighet, men som ställer samma frågor. Havet finns kvar, men världen omkring det har förändrats. Vad minns havet? Vad återstår när människan förändrat sina villkor?
Den tredje berättelsen för oss åttio år tillbaka i tiden. Genom röster från människor som levt nära havet träder fragment av minnen fram – om arbete, vardag, väder, sorg och glädje. Deras berättelser blir ett kollektivt minne av ett landskap som ständigt förändras men samtidigt består.
Allteftersom filmen utvecklas träder havet fram som en egen gestalt. Det blir inte längre en plats där berättelser utspelar sig, utan den som berättar. Tiden flyter samman och publiken får färdas genom omkring 160 år – från det förflutna till en möjlig framtid.
De historiska berättelserna bygger på intervjuer med människor vars liv formats av havet. Intervjuerna har redan inletts på Tjörn och kommer att fortsätta i de kustsamhällen och hamnar som expeditionen besöker runt Östersjön.
Platsen
Filmen spelas in ombord på fartyget Viksten, på Östersjön och längs dess kustlinjer, med Tjörn som utgångspunkt.
Projektet kommer att ta form i två uttryck. Dels som en film där de tre berättelserna sammanfogas till ett gemensamt verk, dels som en rumslig installation där besökaren omsluts av bild och ljud. Här blir filmen inte bara något att se, utan något att vistas i.
Konstnärligt Team
Projektet initieras av konstnären Åsa Frankenberg, vars konstnärskap ofta kretsar kring berättelser där platsen fungerar som utgångspunkt. I Havet är det platsen själv – havet – som blir subjekt.
Producent är Carsten Sparwath, med lång erfarenhet av film- och tv-produktion.
Projektet utvecklas tillsammans med ett tvärdisciplinärt team bestående av filmfotograf, manusförfattare, kompositör, production designer, special effect, klippare och skådespelare. En lika viktig del av projektet är besättningen ombord på Viksten, vars erfarenheter, kunskap och närvaro blir en del av filmens berättelse.
Havet är ett projekt under utveckling. Under hösten 2026 fördjupas det konstnärliga arbetet och filmens form växer fram. Produktionen inleds våren 2027 och expeditionen genomförs under sommaren, då filmen spelas in.
Produktion
BAKGRUND
Nästa steg
Hav
Havet och livet är oskiljaktiga. Allt började i haven.
Jorden var en gång ett klot av gas innan den blev den blå planet vi känner i dag. Dess största mirakel är dess position i rymden: tillräckligt nära solen för att vatten ska kunna förbli flytande, men samtidigt tillräckligt långt bort för att det varken ska avdunsta eller frysa. Denna sköra balans gav upphov till hav och en atmosfär som kunde bära liv. På många sätt lever vi alla på öar av olika storlek, omgivna av det vatten som gjorde oss möjliga.
Även om du tillbringar ditt liv långt från kusten eller högt uppe i bergen, var marken under dina fötter en gång en uråldrig havsbotten. Vattnet du dricker har färdats från haven, förts upp i atmosfären av solen och sedan återvänt som regn. Havet är aldrig långt borta.
Kanske är det därför vi känner en så djup förbindelse med det. Att stå vid stranden och blicka ut mot horisonten är som att se genom en portal till en annan värld. En stor del av detta väldiga rike ligger fortfarande bortom vår räckvidd. Djuphavet är ännu en av de minst utforskade platserna på jorden, fyllt av märkligt liv och mysterier. Men dess till synes oändliga storlek gör det inte oändligt. Det är skört och sårbart för konsekvenserna av mänsklig aktivitet.
Människan har, liksom otaliga andra arter, alltid organiserat sitt liv kring havet. Det har gett oss föda, burit oss över världen, förbundit kulturer och format vår historia.
Men vår relation till havet har alltmer kommit att präglas av exploatering snarare än samexistens. I dag utsätts världens hav för ett enormt tryck. Få platser visar detta tydligare än Östersjön – ett av världens mest sårbara och hårdast påverkade marina ekosystem.
Östersjön
Förorenat, överexploaterat och döende. Det är ord som ofta används för att beskriva vårt unika innanhav. Men Östersjön är så mycket mer. Den är ett unikt ekosystem, en livsmiljö, en arbetsplats, ett semestermål och ett älskat hav som i århundraden har format människors liv och kultur.
Samtidigt är Östersjön ett av världens mest utsatta hav. Dess avrinningsområde omfattar nio länder och omkring 90 miljoner människor. Industrier, jordbruk och skogsbruk präglar landskapet, och via floder och vattendrag förs näringsämnen, miljögifter och andra föroreningar ut i havet. Den största delen av belastningen kommer från land.
Eftersom vattenutbytet med Nordsjön är begränsat stannar föroreningarna kvar under lång tid. Den låga vattentemperaturen gör dessutom att många ämnen bryts ned långsamt och ansamlas i sediment, växter och djur. Samtidigt lever många av havets arter redan på gränsen för vad de klarar, anpassade till Östersjöns ovanligt låga salthalt. Det gör ekosystemet särskilt känsligt för ytterligare påfrestningar.
Många verksamheter är beroende av havet – sjöfart, fiske, energiproduktion, turism och rekreation – samtidigt som de också påverkar det. År efter år ökar konkurrensen om havets begränsade utrymme och resurser. Risken är att den samlade belastningen överskrider gränsen för vad ekosystemet kan bära. Konsekvenserna drabbar inte bara växt- och djurlivet, utan också de ekologiska processer och naturresurser som människan är beroende av.
Detta projekt handlar om havet – om de hav som omger oss och som förbinder människor, platser och liv. Men Östersjön har en särskild plats i berättelsen. Just därför att den är så utsatt, men också därför att den delas av många nationer och i generationer har varit en väg för handel, migration, arbete och möten. Genom att rikta blicken mot Östersjön vill projektet spegla både havets sårbarhet och dess avgörande betydelse för människan.
Samarbeten
Ingemar Johansson och hans båt Viksten är en förutsättning för att detta projekt skall lyckas.
HMS Viksten (M33) var en minsvepare i svenska flottan och sjösattes 1974. Se mer om Viksten: https://mfviksten.se/
För att kunna fördjupa oss i havet och dess utmaningar i dag kommer vi ta hjälp av naturvetare och forskare.
Kulturproducent Malene Sakskilde är konsulent på projektet.
Havet är ett projekt under utveckling. Under hösten 2026 fördjupas det konstnärliga arbetet och filmens form växer fram. Produktionen inleds våren 2027 och expeditionen genomförs under sommaren, då filmen spelas in.
Nästa steg
Kontakt
För att kunna genomföra Havet på en professionell nivå behöver vi hjälp. Vi söker stöd i form av funding men vill gärna också få hjälp att hitta de historier om havet från förr som ger en viktig bild av hur det var. Vi kommer också behöva hjälp från sakkunniga för att ge en så sann bild som möjligt om havet och dess miljö.
Support
Konstnär - Åsa Frankenberg
Bakgrund: Jag växte upp i Majorna I Göteborg och som barn tillbringade jag alla mina somrar på Tjörn. Var jag än har varit i världen har närheten till havet varit en viktig del av mitt liv. Som barn kändes det som om man hade kontakt med hela världen när man gick ner till hamninloppet i Göteborg och såg ut mot Vinga.
Lite historia
När jag var 19 år gav jag mig ut på långsegling ett år. Först på briggen Astrid som hade hamn i Weymouth, England.
Resan gick från England till Karibien och där mönstrade jag på barken Sea Cloud som jag arbetade på i ett halvt år.
Vi seglade över atlanten till Kanarieöarna där jag mönstrade på barkentinen Marité som kom från Stockholm. Vi deltog i Columbus Tallship race som gick från Kanarieöarna till New York. Färden gick sedan via Kanada och hem till Sverige igen.
Mitt arbete som konstnär
Jag har levt och arbetat som konstnär runt i Europa under större delen av mitt vuxna liv, däribland Köpenhamn, Berlin och London. Nu är jag baserad i Stockholm och Stockevik på Tjörn.
Jag arbetar med skulptur och installation där jag använder en mängd olika material och tekniker beroende på vad jag vill uppnå. Min bakgrund är ljus men idag jobbar jag gärna med glas, film och ljud som uttryckssätt. I mina platsspecifika verk utgår jag ofta från de människor och historier som finns på platsen; t.ex. Boathouse 8, ett platsspecifikt projekt i Glommen, ett fiskesamhälle där fiskarna tog del i arbetet med att bygga konstverket, och AfterBefore, ett ljudverk i form av en tidsresa med utgångspunkt i en specifik plats i Köpenhamn. Jag har också en lång erfarenhet inom teater och film och däribland kan nämnas filmerna Dogville och Manderlay av den danska regissören Lars von Trier. Jag har precis avslutad föreställningen Motståndets melankoli på Dramaten, av Nobelpristagaren Laszlo Krasznahorkai.
Med detta filmprojekt vill jag återvända till havet och undersöka vår, människans relation till det.